Aysha har kommit ensam till ett främmande land. Hon bor på en flyktingförläggning med andra barn. Ibland säger barnen i skolan något dumt och hon hittar inte orden att svara. De vuxna är snälla och försöker sitt bästa, de lagar mat och dukar och pratar och stryker en över håret. Men de är inte mamma. Det kommer bra och dåliga dagar. Ingen kan vara ens mamma, hemlängtan med doften av anjero finns alltid kvar. En vemodig och vacker bilderbok om att det finns sår som aldrig läks och saknad som aldrig försvinner. Och att det får vara så.