Under de senaste femtio åren har kvinnors makt i Sverige stärkts på ett dramatiskt sätt. Från att tidigare ha varit det generellt underordnade könet har kvinnor idag rentav en ledande ställning på många centrala områden. Viktiga yrken och samhällsinstitutioner som tidigare dominerats av män domineras idag av kvinnor.
I Den mjuka staten undersöker Erik J. Olsson och Catharina Grönqvist Olsson, utifrån aktuell forskning från flera vetenskapliga fält, vad denna omvälvande demografiska utveckling innebär och vad den fått för konsekvenser. De behandlar även vad som kan komma att ske om maktbalansen mellan könen fortsätter att förskjutas i den riktning den gör för närvarande.
Sammantaget ger boken en unik belysning av ett nytt och angeläget men sällan diskuterat samhällsfenomen: den ökande feminiseringen av stat och samhälle. Särskild betoning ligger på skolan och andra delar av den offentliga sektorn.
Författarna driver tesen att kvinnors ökade inflytande inte bara har fått odelat positiva effekter, utan även är en viktig faktor bakom att Sverige idag kan kategoriseras som en mjuk stat. Termen myntades av nationalekonomen Gunnar Myrdal för att beskriva stater som på grund av bristande lagstiftning eller regelefterlevnad lider av social oordning.
OM FÖRFATTARNA
Erik J. Olsson är professor i teoretisk filosofi vid Lunds universitet. Hans senare forskning är tvärvetenskaplig och behandlar bl.a. jämställdhet och offentlig styrning. Han har publicerat ett tiotal fackfilosofiska böcker samt många tidskriftsartiklar. Erik J. Olsson är ordförande i Academic Rights Watch som värnar den akademiska friheten. Catharina Grönqvist Olsson har mångårig erfarenhet av att arbeta inom offentlig sektor med inriktning på artificiell intelligens, digitalisering och arkiv- och informationshantering. Hon är utbildad arkivarie och legitimerad sjuksköterska med undervisningsuppdrag på Lunds universitet.
FÖRFATTARNA OM BOKEN
Det svenska samhället har sedan 1960-talet blivit allt mjukare och snällare; vi har gått från att vara vänliga men bestämda (kind) till att vara snälla och undfallande (nice).
Den nya mjukheten tar sig även uttryck i plattare, mindre hierarkiska organisationer. Medan kraven på prestation har minskat har kraven på att omfatta de värderingar som anses goda ökat. Tre typfall är: polisens defensiva strategi vid upplopp och kravaller; den mer toleranta synen på offentliganställda som begår fel i tjänsten; skolans mjukare hållning där prestationskraven på eleverna är lägre och otydligare och där lärarna inte har samma auktoritet som tidigare.
Att samhället och staten blivit mjukare och snällare är det få som förnekar. Frågan är vad det beror på och huruvida det alltid är önskvärt.
Enligt den moraliska kompasshypotesen är orsaken att mjuka värderingar är objektivt riktiga och att vi har blivit bättre på att inse detta. Hypotesen är emellertid svår att upprätthålla i ljuset av de problematiska konsekvenserna av samhällets mjukhet men även på grund av filosofiska och kunskapsteoretiska svårigheter.
Enligt den könsdemografiska hypotesen är orsaken till det mjukare samhället en demografisk förändring som lett till stor kvinnlig majoritet i skolan och på andra samhällsområden i kombination med psykologiska könsskillnader, där kvinnor utmärker sig genom ett mjukare förhållningssätt.
I vår bok argumenterar vi för att samhället behöver ta den könsdemografiska hypotesen på allvar.