På medeltiden låg den reella makten i riket utspridd bland släkter, biskopar, herresäten och andra aktörer. Den som ville utöva makt var därför hänvisad till att knyta band med andra. I Nätverksstaten. Statsbildningsprocesser och rumsliga praktiker i senmedeltidens Sverige 1440-1520 studerar historikern Olov Lund statsbildningsprocesserna i det senmedeltida Sverige och hur de var beroende av nätverk mellan människor. De två huvudsakliga studieobjekten är frälsesläkterna Svarte Skåning och Trolle vilka båda skaffade sig ett stort inflytande över svensk inrikespolitik under senmedeltiden. Genom att studera alla de diplom och dokument de lämnat efter sig är det möjligt att kartlägga och uttyda mönster inte bara i var de ägt jord utan hur de rört sig i landet - och hur de därmed utövat sina maktanspråk.