Tage Erlander var Sveriges statsminister åren 1946-1968, den längsta period någon statsminister  innehaft ämbetet i Sverige. Sveriges längste statsminister . Han var 191 cm lång. Tage Erlander var värmlänning, läste som student naturvetenskap i Lund, där han också var kommunalt engagerad. Han kom in i riksdagen 1932, blev statssekreterare hos socialministern Gustav Möller 1938 och biträdande socialminister 1944.  1945 blev han ecklesiastikminister i Per Albin Hansson första efterkrigsregering. Vid Per Albins död 1946 valdes han till ordförande i Socialdemokratiska Arbetarepartiet och trädde till som statsminister.     Gunnar Sträng var Sveriges finansminister under en lång följd av år, 1955-1976. Han var född i Hässelby, Stockholm och fick jobb i en handelsträdgård där. Han blev tidigt fackligt aktiv och engagerade sig starkt för att förbättra lantarbetarnas villkor. Han var ombudsman i Lantarbetareförbundet 1932-38 och förbundets ordförande 1938-45. Han blev ledamot av LO:s landssekretariat 1941. 1945 kom han in i regeringen som konsultativt statsråd, ansvarig för folkhushållningsfrågor. Han var därefter jordbruksminister 1948-51, socialminister1951-55 och därefter finansminister i hela 21 år.    Bokens författare Bengt KÅ Johansson är född i Sandared utanför Borås. Efter studentexamen läste han historia och samhällsvetenskapliga ämnen vid universitet i Göteborg, där han tog en fil. mag. Han var under studietiden starkt engagerad både politiskt och i studentfacklig verksamhet. Hösten 1963 rekryterades han till Tage Erlander som dennes s.k. handsekreterare och jobbade där fram till hösten 1966. Efter valet 1966 flyttade han över till finansdepartementet för jobb som budgetsekreterare. Där var då Gunnar Sträng finansminister.  Efter tiden på finansdepartementet och i kanslihuset var Bengt K Å kanslichef i Riksdagens finansutskott.   I denna bok redovisar Bengt K Å personliga minnen och erfarenheter från sin tid hos Tage Erlander och Gunnar Sträng, dessa båda  märkespersoner i svensk arbetarrörelse.