Michel Foucault räknas till 1900-talets mest betydande filosofer. Genom sina originella analyser av hur olika maktförhållanden ständigt verkar i samhällets alla dimensioner har han haft en omvälvande inverkan på filosofin och samhällsvetenskapen. I »Samhället måste försvaras«, en volym som inleder den svenska utgivningen av Foucaults föreläsningsserier vid Collège de France mellan åren 1970-84, tar han sig an krigets och rasismens problem i den västerländska historien. Foucault visar hur det vid sidan av den teoretiska figur enligt vilken samhällsordningen har sin grund i ett idealt »samhällskontrakt« mellan suveränen och hans undersåtar, från 1600-talet och framåt också har vuxit fram en alternativ »historisk-politisk« modell. Enligt denna andra tolkning är den civila ordningens lugn blott skenbart. Under samhällets lagar och institutioner rasar i själva verket en våldsam kamp mellan motsatta styrkor där varje neutral eller objektiv position är utesluten. Genom krigets prisma analyserar Foucault hur den moderna suveränitetsmodellens »disciplinära makt«, vilken huvudsakligen utövades mot individer, successivt har kommit att samexistera med en form av biomakt som riktar sig mot befolkningen som helhet. Från 1900-talets fascism och stalinism till dagens liberala demokratier är det spelet mellan dessa varierande teknologier för att styra individer och befolkningar som alltjämt sätter sin prägel på samhällsordningen. »Hur har kriget kommit att betraktas som fredens underliggande, osynliga drivkraft? Vilka har sökt ordningens, institutionernas och historiens princip i slagets lera och krigets larm och förvirring? Vem var den förste att tänka politiken som krigets fortsättning med andra medel?«