Redan som barn hade Barbro Lindgren alltid med sig en skrivbok där hon skrev upp allt hon såg. När hon blev lite större gjorde hon och en kompis en tidning där de skrev om filmstjärnor, kungligheter och olyckor förutom egna berättelser. Som 12-åring skickade Barbro in en saga till Rabén & Sjögren. Och blev överlycklig när hon fick ett refusbrev av självaste Astrid Lindgren!
Förutom barndomsminnen finns här utdrag ur sorgliga berättelser och något mindre sorgliga dikter ur Barbros tidiga produktion. Foton på nära och kära och bilder på gamla leksaker som fortfarande betyder mycket för henne kompletterar boken för oss som känner Sparveln och Loranga, Max och alla de andra figurerna.