Vad skulle en motståndets estetik kunna vara i dag? Texterna i den här boken förhåller sig alla på olika sätt till Peter Weiss stora, antifascistiska roman Motståndets estetik (1975–81) och till frågan om dess betydelse och relevans i vår tid, när en ny ytterhöger och nya fascismer intar offentlighetens scener och politikens rum.  

Boken innehåller tidigare otillgängliga artiklar av Peter Weiss och Gunilla Palmstierna-Weiss, kontextualiserande essäer av de tongivande Weisskännarna Magnus Bergh och Werner Schmidt, samt nyskrivna texter av några av samtidens mest framstående internationella poeter, kritiker och intellektuella, däribland Jacques Rancière, Anna Hallberg, Alberto Toscano, Sven Lütticken och Esther Leslie.  

Motståndets estetik hävdar att det är genom att tillägna sig konst och kultur som ett effektivt motstånd mot fascismen kan formas. Från sitt eget perspektiv, sin egen tid, insisterar den på att historien om det motståndet fortfarande måste kunna vara vår historia, i läsandets nu. Den här boken frågar: vad kan en sådan idé betyda i dag, hösten 2026?  

Boken ges ut i samband med utställningen De besegrade: Motståndets estetik 2026, som visas på Bonniers Konsthall i Stockholm mellan den 25 augusti och den 8 november, 2026. Texterna i boken svarar på olika sätt på samma utmaning som har ställts till konstverken i konsthallens rum. De förlänger utställningens montage i nya riktningar och mot andra varaktigheter.