Göta älv har varit Sveriges viktigaste älv sedan urminnes tider. Där har människor färdats och gods har forslats, handelsplatser och samhällen har vuxit fram i ett slags nordisk flodkultur. Från sitt inlopp i Vänern till att mynna ut i Kattegatt har vattenvägen haft en central betydelse i historien.

I de isländska sagorna är den så självklar att Älven skrivs med stort Ä. Rika fynd från romersk järnålder påvisar omfattande kontakter med kontinenten. Framväxten av jordbruk, hantverk, skeppsbyggnation och två av Nordens äldsta städer, Kungahälla och Lödöse, talar sitt eget tydliga språk. Ingen annanstans i Skandinavien framträder den politiska kampen mellan de unga kungarikena Norge, Sverige och Danmark lika tydligt som i området kring Älven.

Arkeologen och historikern Tomas Andersson skildrar ett vatten som varit viktigt alltsedan inlandsisen drog sig tillbaka för över hundratusen år sedan. Han berättar om hur varor och idéer rörde sig både uppströms och nedströms, om hur borgar och fästen låg likt pärlband vid älvkanten, om kungarikens uppgång och fall. Berättelsen sträcker sig fram till 1473, då en ny era stod för dörren.