”Den enda rätta läran” är en granskning av psykoanalysens historia i Sverige, som kartlägger den rörelse som låg bakom en av de mörkaste perioderna i vårt rättsväsende. En häpnadsväckande berättelse som blottlägger de strömningar i psykiatrin, kulturdebatten och samhället i stort, som tillsammans mynnade ut i en rad av våra största och mest uppmärksammade rättsskandaler.

Handling
Under 1980-talet sköljde en psykoanalytisk våg in över svenskt rättsväsende. Flera av de mest kända svenska rättsfallen ­– som da Costa-fallet, Thomas Quick, Lars-Inge Svartenbrandt och Kevin-fallet – präglades av den psykoanalytiska ideologin och hade alla kopplingar till psykoanalytikern Margit Norell.
    Bortom Norells sektlika grupp fanns dock en större och viktigare samhällsutveckling som hade pågått i decennier – och som delvis lever kvar än idag – där den freudianska mystiken hade satt klorna i psykiatrin, kulturetablissemanget och samhällsdebatten.
    Idéerna, som härstammade från Sigmund Freuds psykoanalys, fick bred spridning tack vare exempelvis den schweiziska psykologen Alice Miller, den hyllade feministen Hanna Olsson, den mediale psykiatrikern Johan Cullberg och den enigmatiska psykoterapeuten Barbro Sandin – som alla var populära långt utanför Margits trängre krets.

I ”Den enda rätta läran” kartlägger journalisten Christian Dahlström hur den psykoanalytiska ideologin tog sig in Sverige och satte både patientsäkerhet och rättssäkerhet ur spel.

Hur hade det gått till när freudianerna tog över psykiatrin, som i sin tur försåg polisen och rättssalarna med den psykologiska expertis som blev så avgörande?

Vilken roll hade just Nobelpriset för Freuds eget missionsarbete i Sverige?

Hur lyckades Margit Norell och den psykoanalytiska rörelsen tränga in i det svenska rättsväsendet i slutet av 1900-talet?

Genom att komplettera bilden av Margit Norell, ge en översikt över den svenska psykiatrins historia samt granska mytologiseringen av Sigmund Freud, svarar Dahlström på dessa frågor i ”Den enda rätta läran”.

Om författaren
Christian Dahlström är civilekonom, författare och journalist specialiserad på psykiatri. Han har tilldelats Vetenskap och Folkbildnings utmärkelse ”Årets folkbildare” för sitt journalistiska arbete om pseudovetenskap inom psykiatrin.

Sagt om boken
Boken borde nomineras till Augustpriset och läsas av alla med intresse för psykiatri och psykiatrins historia.
ELIAS ERIKSSON, Professor

Sträckläste denna viktiga och välskrivna bok, där Dahlström med grundlig research visar hur dogmatism och brist på vetenskapligt tänkande ledde till att teorin om förträngda minnen fick katastrofala konsekvenser.
MIKAEL LANDÉN, Professor

Oundgänglig läsning för jurister, psykologer, journalister och alla som intresserar sig för hur sanning och rättvisa kan gå vilse i en labyrint av teorier och övertygelser.
JENNY KÜTTIM, Journalist

Detta storverk borde, som en slags intellektuell vaccination, vara obligatorisk läsning för varje blivande psykiater och psykolog - och alla andra som vill förstå hur fantasifoster kom att bli sanningar i psykiatri, rättsväsende och kulturliv.
MARKUS HEILIG, Professor

Christian Dahlström visar hur reella katastrofer uppstår så snart psykoanalysen släpps in i seriösa sammanhang - som rättsväsendet eller psykiatrin. Det har länge varit hög tid att förpassa psykoanalysen till historiens skräphög. Förhoppningsvis skyndar den här boken på processen.
MATTIAS GÖRANSSON, Chefredaktör Filter

En närmast obegriplig historia om hur Freuds egendomliga idéer åt sig in i svensk sjukvård och ersatte sunt förnuft inom rättsapparaten.
AGNES WOLD, Professor

Christian Dahlström blottlägger en intressant men också viktig berättelse.
RICKARD L SJÖBERG, Docent