I denna bok behandlas den del av yttrandefriheten som berörs av grundlagsskyddet i tryckfrihetsförordningen (TF) och yttrandefrihetsgrundlagen (YGL). TF ger grundläggande skydd åt yttranden i ”tryckt skrift”. Vid dess tillkomst år 1949 var det skrifter framställda i tryckpress som omfattades, och senare utveckling med skrivare, kopiatorer, offsettryck m.m. har fått passas in i den befintliga grundlagen. År 1991 tillkom YGL som avser att ge ett motsvarande skydd för yttranden i vissa typer av tekniska medier, t.ex. radio, tv och databaser. Den tekniska utvecklingen både vad gäller tryckta skrifter och i andra medier fortsätter dock i snabb takt, och lagstiftaren verkar alltid vara steget efter. Omfattas t.ex. laserskrivare, ljudböcker, bloggar, webbsändningar, läsarkommentarer etc. av grundlagsskyddet? Flera olika statliga utredningar har arbetat med att uppdatera TF och YGL, men den teknikbundna strukturen finns alltjämt kvar. Till detta kommer den europarättsliga dimensionen, där både Europakonventionen och EU-rätten måste beaktas. Hur förhåller sig t.ex. GDPR till TF och YGL? Också internationaliseringen komplicerar bilden eftersom information kan spridas blixtsnabbt över nätet via en server belägen i ett helt annat land än där brottet anses begånget. Det finns många rättsfall från olika domstolar – Högsta domstolen, Högsta förvaltningsdomstolen, kammarrätter, hovrätter, Europadomstolen och EU-domstolen m.fl. som visar ämnets aktualitet, och hur diverse gränsdragningsproblem kan uppkomma samt hur tolkning och tillämpning ska göras. Till detta kommer beslut från framför allt JK och JO. När ska t.ex. ett yttrande ses som ren reklam och angripbart enligt marknadsföringslagen och när ska det istället ses som en form av yttrandefrihet? Kan bedömningen göras rent nationellt eller måste EU-rätten beaktas? I sjunde upplagan har praxis och lagändringar följts upp t.o.m. maj 2024.