Debutromanen som blev början på ett av 1800-talets stora författarskap

Varvara Dobroselova och Makar Devusjkin bor på samma gata i var sin trång och nedgången lägenhet. I breven de skickar till varandra berättar de om sin miserabla tillvaro, präglad av fattigdom och plågor, men också om sina drömmar och sin gemensamma kärlek till litteratur. Dobroselova får undervisning av den lika fattiga studenten Pokrovskij, som hon också förälskar sig i. Men Pokrovskij blir sjuk och dör. Dobroselevas intresse för litteratur avtar, och när den välbeställde herr Bykov friar till henne erbjuds hon en ny tillvaro, långt ifrån Devusjkin och hans böcker.
Dostojevskij skrev Arma människor när han tjugotre år gammal, till följd av en extravagant livsstil och ett vidlyftigt spelande, försatt sig i ekonomisk knipa. För att slippa be sina släktingar om pengar bestämde han sig för att försöka skriva. Resultatet blev debutromanen Arma människor, som när den publicerades 1846 rönte stor framgång hos både läsare och kritiker över hela landet, och skulle bli början på ett av århundradets stora författarskap.

FJODOR DOSTOJEVSKIJ [1821-1881] är mästaren från S:t Petersburg, en av de största romanförfattarna genom tiderna. Hans mest inflytelserika verk är romanerna Brott och straff [1866], Idioten [1869], Onda andar [1872] och Bröderna Karamazov [1880].