Vårt svenska språk äger ett rikt arv, med värden och klanger som är värda att älska och bevara. För närmare tusen år sedan utbildade sig den språkliga egenart som skiljer oss från våra nordiska grannar, i övergången från ”dansk tunga” till den så kallade fornsvenskan. Under årens gång, har många ord skiftat form eller fallit bort, medan mängder av nya har tillkommit. Den forna formrikedomen har smält ihop till ett modernt och oftast rationellt minimum. Dagens språk bevarar dock många vackra rester av en förgången ord- och formvärld, och författaren vill belysa svenskans ofta förbisedda resurser och förklara ursprung och valörer. Språkfel gör vi alla, och en del kan genom sin frekvens få rangen av utveckling. Ett antal av våra vanligaste feltyper presenteras, med tänkbar psykologisk förklaring. Språkliga varianter äger vi i våra dialekter, liksom i slangspråk av äldre och yngre datum. Även dessa utgör värdefulla tillgångar som i rätt sammanhang kan berika vårt språk. Ur tidens ström fiskar vi upp lån från olika främmande språk, men vi nybildar också ständigt helsvenska ord, alltefter de behov eller tycken som styr oss. Vårt ordförråd är rikare och mer flexibelt än någonsin!