”Hur svårt kan det vara att skilja på mitt och ditt?” Frågan som färgas av ilska och frustration, dyker titt som tätt upp i tidningsreportage, sociala medier och vardagliga samtal. I den här boken ges svar på varför gränslinjen mellan mitt och ditt upplevs som nödvändig att formulera, manifestera och bevaka och vad som kan hända när den överträds. I många sociala och kulturella sammanhang framstår det som positivt att dela, låna, samäga och utbyta tjänster eller ägodelar. I andra situationer gör en flytande gräns mellan mitt och ditt människor upprörda, arga och kränkta. När är det kulturellt accepterat att bortse från vad som är mitt och ditt, och när är det omöjligt? Ibland är det viktigt att betona åtskillnad och ibland är det istället viktigt att framhålla det gemensamma. Hur dessa processer påverkar sociala relationer och maktförhållanden, identiteter, ideal och normer diskuteras utifrån aktuell etnologisk forskning. Gemenskapande och gränser i hemmet, villaträdgården och måltiden, liksom ägandets mikropraktiker i samband med lånade prylar, cykelstölder och arvsskiften, och slutligen de gränsutmanande handlingar som skilsmässa, medicinering, våldtäkt och organdonation kan innebära, utgör bokens empiriska exempel på ägandets kulturella betydelse.