"Min far hade en liten egendom i Nottinghamshire,och jag var den tredje i raden av fem söner."

När den kvicke och satiriske domprosten Jonathan Swift (1667-1745) gav ut Gullivers resor (1726) kunde han knappast ana att detta verk skulle bli en av de största succéer som någonsin hade legat på bokhandelsdiskarna. Oräkneliga är de barn i alla delar av världen som med spänning har följt Gullivers äventyr bland lilliputar och jättar, på den flygande ön Laputa och bland houyhnhmerna, hästfolket, som till sin vandel var de vanliga människorna så överlägsna.

Men i själva verket var Gullivers resor inte skrivna för barn. Tvärtom ville Swift, som var lidelsefulltintresserad av politik och kyrkliga angelägenheter, gör en skarp vidräkning med de många missförhållanden som på hans tid rådde i England, samtidigt som han med bitande ironi skildrade de många svagheterna i den mänskliga karaktären.