Vad har moderskapet att göra med nation och nationalism? Denna avhandling försöker svara på detta i en svensk kontext under 1900-talets första hälft. Bland annat undersöks symbolen moder Svea, fenomenet Mors dag, framställningen av drottningen som landsmoder och försvarsvänliga kvinnors användnings av moderskapet i nationella sammanhang. Vad är moderskapet nationella innebörd i dessa företeelser? Både mer politiska texter och texter i ett mer vardagligt sammanhang analyseras. Centrala frågor är hur moderskapet tolkas i olika föreställningar om en nationell gemenskap och vad detta får för konsekvenser för sådana begrepp som genus och nation. Avhandlingens övergripande syfte är att analysera interaktionen mellan nationella föreställningar och genuskonstruktioner i skilda sammanhang, men även modernitet är ett centralt begrepp i undersökningarna. Hur tolkades till exempel folkhemmet som en symbol för svensk nationell gemenskap? Vad hade modern för plats i dessa nationella föreställningar? Och hur bidrog dessa till att forma föreställningar om verkligheten?