”Det var en sen kväll i augusti och stearinljusen kastade långa skuggor vid köksbordet. Dagen hade varit lång och solig och det fina spanska stoet Distraida hade fått somna in. Hennes grav låg bakom stallet, precis i skogsbrynet. Den var klädd med hö eftersom Distraida hade svultit under en lång period i Spanien. Över sig fick hon höstflox i eldiga färger som gnistrade i purpur och blåviolett mot hennes vita päls.”
Samma kväll insåg Eva Widenby och Helene Virro att det var dags att skriva historien om hästarna de levt med och som de följt ända in i döden. Berättelsen handlar om livsmod, frihetslängtan, andlighet, helande och stunder av närhet - med ömsesidig respekt mellan häst och människa. Det är även en historia om deras vardag där ledarhästen Viking till exempel visade hur han kunde skilja på mat- och kaffeporslin och där utbrytardrottningarna Sonya och Littla Hind bestämde sina egna ingångstider.
Hästarna tog med de två kvinnorna på en magisk resa, på ett sätt som de knappt trodde var möjligt. På sitt eget unika sätt har de alla delat med sig av sina världar och sina personligheter, vilka nu läsaren får ta del av i Lovsång till hästen – berättelser om döden och livet.
Eva Widenby och Helene Virro har bott tillsammans på egna hästgårdar där de drivit kurs-, turist- och behandlingsverksamhet. Under 20 års tid har de haft hästar av olika raser och ursprung, och många är de hästar som fått en fristad hos dem.