När den omfattande högskolereformen genomfördes 1977 var det med en förhoppning om att minska snedrekryteringen till högre utbildning och att främja den ekonomiska utvecklingen utanför storstäderna. Bakgrunden till reformen var att man ville samla all eftergymnasial utbildning inom ramen för högskolan och dessutom reglera både antalet studenter och studenternas utbildningsval. Tolv nya högskolor öppnades runt om i landet. I rapporten utvärderar författarna om högskoleexpansionen hade den demokratiserande effekt som många hoppades på. De studerar även hur de kommuner som fick en ny högskola har utvecklats över tid.

Rapportens författare är Andreas Bergh, docent i nationalekonomi vid Lunds universitet, Henrik Hällerfors, doktorand i nationalekonomi vid Uppsala universitet, Joacim Tåg, professor i nationalekonomi vid Hanken i Helsingfors, samt Thomas Åstebro, professor i entreprenörskap vid HEC Paris. Alla fyra är även verksamma vid Institutet för Näringslivsforskning (IFN).