Barn som upplever våld i sin familj är en utsatt grupp. Under senare år har hjälpinsatser för denna grupp vuxit fram, men fortfarande behövs mer kunskap bland professionella som arbetar med barn. Barn ska kunna känna sig delaktiga i alla beslut som rör dem, samtidigt som vuxna ansvarar för att barn inte far illa. Hur ska utsatthet upptäckas, utredas och dokumenteras på ett sätt som förenar delaktighets- och omsorgsperspektiven? Kan någon skyddas och vara delaktig på en och samma gång?

Utifrån dessa frågor visar författarna hur ny forskning kan utveckla arbetet med barn som upplever våld hemma. Bokens första del diskuterar förutsättningarna för att nå och förstå barns berättelser om och perspektiv på våld i hemmet inklusive synen på våldsutsatta barn i olika sammanhang. Den andra delen behandlar vad barn säger om våldet, hur de hanterar det och omgivningens bemötande. 

Denna nya upplaga är reviderad och uppdaterad i enlighet med den senaste forskningen på området. Boken innehåller fem nyskrivna kapitel som berör angelägna frågor för alla som arbetar med barn i utsatthet och som speglar de nya behov som har uppstått sedan förra upplagan. Ett behandlar utvecklingen och aktuella frågor i lagstiftning och praktik; ett tar upp barns strategier och ett det sociala nätverkets roll i situationer med våld. De övriga två diskuterar vad barn tycker om delaktighet i utredningsprocesser och vad de säger om stödinsatser.

Maria Eriksson, professor i socialt arbete, Marie Cederschiöld högskola, Elisabet Näsman, seniorprofessor i sociologi, Uppsala universitet och Åsa Källström, professor i socialt arbete, Örebro universitet.