I juli förra året kallades författaren Ulf Nilsson tillsammans med sin fru till ett avskilt rum på avdelning 53 på Huddinge sjukhus. Där de fick sina värsta farhågor bekräftade: han hade cancer, och av en sådan art att ingen bot var möjlig. Den återstående livslängden var troligen inte mer än några månader. Tio veckor skulle det bli. Under hela sjukdomstiden förde Ulf anteckningar. Det blev den här boken.