Verner von Heidenstam (1859-1940) var banerförare för de s.k. nittiotalisterna, som gick till storms mot naturalismen; Heidenstam betraktade den bl.a. som livsfientlig och färglös. Hans böcker har företrädesvis historiska, ofta nationalromantiska teman. Han tilldelades Nobelpriset i litteratur 1916.

1912 samlade Heidenstam ett antal tidigare utgivna häften och uppsatser i en volym, som han gav namnet Stridsskrifter. Texterna är polemiska och berör allmänna, politiska och samhälleliga frågor. Tyngdpunkten ligger dock på de estetiska aspekter han avhandlar och angriper, såsom samtidens estetiska dogmer.