I Röda rummets berömda öppningskapitel står journalisten Arvid Falk på Mosebacke, med en glödande, livfull vy över Stockholm för sina fötter. Han är full av djärva ideal som dock kommer på skam när han sedermera möter den krassa verkligheten; Arvid inser att det kan vara svårt och olönsamt att leva ett hederligt liv, med anständigheten i behåll. Romanen utvecklas till en i många stycken satirisk / humoristisk berättelse om besvikelser, omprövningar och kompromisser för Arvid och de författare, filosofer, skådespelare och andra som han möter i Stockholms kulturvärld och på Berns salonger – där Röda rummet står i centrum.

När verket publicerades 1879 blev August Strindberg Skandinaviens mest omdebatterade författare. Här ifrågasätts bland annat nyttan av den statliga byråkratin, med satirisk skärpa. Röda rummet var även nydanande språkligt sett, med sin realistiska dialog, och har fått markera begynnelsen för den s.k. nusvenskan. Boken inledde även den litteraturhistoriska epoken 80-talet och anses ibland vara den första helgjutet modernistiska, svenska romanen.