Elin Wägner (1882-1949) brukar räknas till de så kallade Tiotalisterna, med sitt samhällsfokuserade författarskap. Wägner var, förutom författare, även verksam som journalist. Till hennes mest kända och uppskattade skönlitterära verk hör bl.a. Norrtullsligan och Pennskaftet, men hon har även gått till historien för sitt engagemang för kvinnlig rösträtt, för fredsrörelsen och för att hon var med och grundade Rädda Barnen 1919. Wägner blev 1937 ledamot av Samfundet De Nio. 1944 blev hon ledamot av Svenska Akademien.

I stridsskriften Fred med jorden (1940) presenterar Elin Wägner tillsammans med politikern, feministen, jordbrukaren och skribenten Elisabeth Tamm (1880-1958) ett program för hur människan bör leva och agera för att åstadkomma ett hållbart samförstånd med jorden. Enligt Wägner och Tamm skulle jorden uppfattas som en levande organism, vilken inte kunde bemästras med brutala mekaniska metoder, utan endast genom mångsidighet och tålamod. Man menade att det gällde att uppnå fred med jorden och att de som var skickade att skapa denna fred var kvinnorna.