Året är 1959 och Mona har fått en tjänst i Östersund som hembiträde hos ett ungt par med en liten dotter. Mona vill dansa och tar sig in i musikens värld och över dansbanorna ända fram till paradplatsen: längst fram vid scenens kortsida.

Den blyge gitarristen i ett av stans jazzband försvarar henne i nattvimlet där det är svårt att värja sig från oönskade händer. Hon faller. Många år senare försöker en mor och en dotter reda ut vad som faktiskt hände de där ungdomsåren.