När det brittiska imperiet föll valde majoriteten av de vita att flytta. De var jordbrukare, gruvarbetare, administratörer och missionärer. De hade lämnat Europa för en ny framtid i Afrika, bildat familj och tagit plats i den koloniala samhällsordningen. Men alla reste inte. Några är fortfarande kvar. Det här är en bok om vad som hände med dem. På sina resor i Zambia, Kenya och Zimbabwe har journalisten och författaren Görrel Espelund försökt finna svaret på vilka de är, de vita som valde att stanna kvar i Afrika. Hur ser de på sin identitet, sin familjs förflutna och sin egen framtid? Hon träffar storviltsjägaren Bror Blixens gudson på en country club i Nairobi. Emma Bruce-Miller som valt att driva släktgården vidare i Zambia och Peter Fisher som är traditionell ledare för lundafolket. I Zimbabwe engagerar sig Chloë McGrath för demokratibygge och i Sydafrika brottas studenter med frågor om rasism och vithet. I dag lever några tiotusental vita kvar i Storbritanniens gamla kolonier. De har inte mycket gemensamt utöver sin hudfärg och en kolonial historia. Somliga har klippt banden med Europa och identifierar sig som afrikaner. Andra kallar sig engelsmän och lever sina liv vid sidan av resten av samhället. Oavsett är de en del av det arv som kolonialtiden lämnade efter sig. Görrel Espelund är journalist och författare. I drygt tjugo år har hon följt utvecklingen på den afrikanska kontinenten och som reporter rest till några av Afrikas mest otillgängliga hörn och hetaste nyhetsplatser. Mellan 1997 och 2004 var hon Afrikakorrespondent för Sydsvenskan och Göteborgs-Posten, med sin bas i Sydafrika.