Natten är ljuv är F. Scott Fitzgeralds första roman efter Den store Gatsby. Den utspelar sig på franska rivieran under 1920-talet där Dick och Nicole Diver lever ett glamoröst och spännande överklassliv tillsammans med andra rika amerikaner. I paret Divers fantastiska villa går konstnärer och andra excentriker in och ut, däribland den vackra artonåriga skådespelerskan Rosemary Hoyt. När hon får för sig att förföra Dick brister den ömtåliga struktur som håller ihop Dicks äktenskap med Nicole, och mörka hemligheter avslöjas. I Natten är ljuv har F. Scott Fitzgerald vidareutvecklat den granskning av rikedomens förödande effekt på den mänskliga naturen som blev så hyllad i Den store Gatsby. Han hämtar material och idéer från sin tids senaste rön i psykologi och psykiatri men också från sitt eget liv på ett sätt som gör Natten är ljuv till en djupt självbiografisk bok. Natten är ljuv är också den av hans böcker som han tyckte bäst om. ”Gatsby var ett kraftprov”, skrev han, ”men detta är en trosbekännelse”. Och Ernest Hemingway, som han lärde känna på Dingo Bar i Paris, menade att Natten är ljuv är en bok som bara blir bättre och bättre med åren. Idag betraktas Natten är ljuv som ett av den amerikanska litteraturens mest betydande verk, inte minst på grund av det lyriskt mättade språket. Meningar som ”Det var en klar, svart natt som hängde som i en korg från en enda matt stjärna” och ”Nicole hade blivit skapad för omväxling, för att flyga, med pengar som fenor och vingar” har blivit bevingade.