När första upplagan av Tolkning och reflektion utkom 1994 bröt den nya vägar inom kvalitativ samhällsforskning. Boken blev snabbt något av en modern klassiker och används flitigt på metodkurser vid universitet och högskolor. En engelsk översättning, Reflexive Methodology, har haft stor internationell genomslagskraft. En grundtanke i boken är att data alltid är tolkade mot bakgrund av de personliga, kulturella, ideologiska och språkliga referensramar vi bär med oss. Reflektion innebär att ta ett steg bakåt från tolkningen: att tolka sina egna tolkningar, perspektivera sitt eget perspektiv, ställa sin egen auktoritet som forskare i självkritisk belysning.

I boken navigerar författarna i utrymmet mellan den abstrakta filosofin och den metodologiska kokboken. Avsikten är att lyfta nivån på kvalitativ metod genom att foga in vetenskapsfilosofi som ett centralt och fortlöpande inslag i empiriskt förankrad samhällsvetenskap. Omvänt är syftet att göra abstrakta vetenskapsfilosofiska tankegångar konkret tillämpliga för kvalitativ forskning. Detta betyder en intellektualisering av kvalitativ metod och samtidigt en pragmatisering av vetenskapsfilosofi.

Boken innehåller nytolkningar och kritiska diskussioner av viktigare kvalitativa ansatser, särskilt grundad teori, hermeneutik, kritisk teori och postmodernism. Denna tredje upplaga av boken har uppdaterats med aktuell forskning inom de berörda områdena. Helt nyskrivet är ett avsnitt om Manuel DeLandas aktuella, provokativa assemblageteori. Flera nyskrivna avsnitt behandlar den reflexiva metodologins tillämpningar för att nå ökad kreativitet i forskning jämfört med gängse metoder: konsten att finna och lösa mysterier, grundvalskritik, skapa djärva synteser och nya sammanlänkande hybridbegrepp.