Med början i den nordiska medeltidens källmaterial granskar Eva Österberg frågan om barn tidigare betraktats som barn, i behov av särskild ömhet och vård, eller som små vuxna. Framställningen kretsar kring religiösa och etiska föreställningar och vilka ord som funnits för att uttrycka känslor. Även många konkreta bilder av barns öden; här återfinns utsatthet för våld, olyckor och sjukdomar, men också uttryck för föräldrars kärlek förekommer.