Som halvvuxna krigsbegeistrade pojkar och flickor marscherade de ut i krig. Som ärrade, enögda och enbenta krigsinvalider med trasiga själar återvände många av dem från fånglägren i Sibirien.
Det gör ont att minnas krig, död och umbäranden, men ännu värre borde det vara att försöka undertrycka dessa fasor i sitt inre.
En kedja av röster skildrar händelser som bidragit till att de överlevt krigets helvete.
Boken handlar även om de stora mänskliga insatser som kvinnor och män bidragit med och egenvärdet i att bistå andra människor i nöd.
Det finns undantagsmänniskor som tar som sin livsuppgift att arbeta altruistiskt; personer likt Florence Nightingale,grundaren av Röda korset, Henry Dunant, SOS-Barnbyarnas grundare Hermann Gmeiner, Elsa Brändström, Elsa Björkman-Goldschmidt, Ethel von Heidenstam.Röda korsets och Rädda Barnens insatser var gigantiska
Röda korsets Elsa Brändström sa om tiden i Sibirien:
"Tala bara inte om min uppoffrande gärning. Jag har aldrig levat så fullt och rikt. Uppoffringen var när jag for hem.”
Personer som känner empati för andra människor vårdar sitt eget psyke. Empati och medkänsla utan baktankar ger kraft och är helande för individen själv.
"Lilian O. Montmar gör en värdefull insats i att dokumentera och lyfta fram kända och okända personers minnen av krigsfångarnas situation under Första och Andra världskriget och de humanitära organisationer och enskilda människor som med risk för sin egen säkerhet gjorde allt som stod i deras makt för att hjälpa dem. Dessa vittnesmål och erfarenheter är viktiga lärdomar i dessa oroliga tider då många människor är på flykt undan krig och visar att det går att göra skillnad även i en svår situation. Benita Funke, Kulturråd Schweiziska Ambassaden

Född i Stockholm flyttade Lilian O. Montmar till Wien och verkade där i tjugo års tid. Tillbaka i Sverige arbetade hon som gymnasieadjunkt i språk i en kommun med många olika kulturyttringar.
För att främja de ungas läslust och språkutveckling har hon använt sina svenska och tyska dokumentärromaner i undervisningen. Teman är människors villkor i och mellan olika kulturer.
Med sina trilogier vill hon berätta om kända och okända kvinnoöden från förrförra sekelskifte och framåt.
Hon hedrades med det österrikiska Luitpold-Sternpriset för Litteraturens Främjande år 2002.