"Frygt og Bæven. Dialektisk Lyrik af Johannes de Silentio" utkom den 16 oktober 1843, två månader efter Antingen-eller. Om Fruktan och bävan skrev Sören Kierkegaard själv så här i sin dagbok 1849, sex år efter bokens tillkomst: "Man börjar nästa rysa av det mörka patos som går genom denna bok aldrig var boken så allvarlig som den gången och ändå var mystifikationen just den att Fruktan och bävan reproducerade mitt eget liv." Bokens tema är den absurda tron, och dess hjälte är Abraham i Gamla Testamentet. Suspensionen av det etiska, mot bakgrund av Abrahams fruktansvärda offerhandling; kritiken av den hegelianska spekulationen och rationalismen; Kierkegaards egen förlovningshistoria - dessa är några av de teman som i boken vävs samman till en fascinerande uppgörelse med samtidens syn på religionen. Fruktan och bävan är en hörnsten för förståelsen av Kierkegaard som religiös tänkare. Att boken samtidigt är skriven med humor och språklig ekvilibristik så att läsningen blir något av en litterär lustupplevelse, gör förstås inte saken sämre.