1970 hade Miles Davis tagit det definitiva steget in i det som brukar kallas hans "elektriska" period. Soundet förändrades i och med att piano och kontrabas byttes ut mot gitarr, elbas och keyboard. Dubbelalbumet"Live-Evil" innehåller studioinspelningar från våren 1970 med sådana musiker som Herbie Hancock, Chick Corea, Ron Carter och Jack DeJohnette, samt ett par 25 minuter långa spår från en omtalad spelning från The Cellar Door Club i Washington i december samma år. I det bandet återfinns till exempel Keith Jarrett, Gary Bartz och John McLaughlin i ett av hans få framträdanden med bandet och musiken som spelas är varierad; på sina ställen intensiv och funkig, men också sökande och experimentell. Den komplexa musiken på "Live-Evil" avslöjar nya dimensioner vid varje genomlyssning och är ett värdefullt och talande tidsdokument ur Miles Davis omfångsrika katalog.