Daniel Ahlgrens nya seriealbum om svenska superhjältar: Operation A-barn.

Daniel Ahlgren är en av Sveriges främsta serietecknare, flerfaldigt prisbelönad, bland annat med utmärkelsen Urhunden för bästa svenska album.

Han slog igenom på 90-talet med självbiografiska serier och blev en av pionjärerna som stadfäste den diskbänksrealistiska självbiografiska serien som genre i Sverige.

Bakhåll har publicerat en rad av hans lysande album, det började med The Girl Who Never Fick Nån Post 2002.

Men så plötsligt sadlade Ahlgren om och uppfann en ny genial svensk seriegenre (som redan fått efterföljare) ? det handlar om superhjältar i svenska vardagsmiljöer! Rätt mycket diskbänksrealism är det också ? mitt i flygandet och nyttjandet av alla upptänkliga läckra superförmågor.

Ahlgrens första superhjältealbum kom på Bakhåll 2007 och hette Ett liv utan superkrafter är väl inte värt att leva? Det andra kom året därpå och hette Jag gråter bara i andra dimensioner.

Här lärde vi känna ett persongalleri som redan blivit som gamla vänner, färgstarka personligheter, givetvis udda och märkliga med sina superhjälteegenskaper men också mycket mänskliga i det vardagsnära perspektivet - för vardagsperspektivet skymtar trots allt hela tiden fram och ger berättelserna en så oerhörd närvarokänsla.

Huvudpersonerna är ungdomar som går tredje året på superhjälteprogrammet på en svensk gymnasieskola. Här finns till exempel Alfapojken, eller Alfamannen som han föredrar att kallas, han kan flyga och är nästintill osårbar. Liknande krafter har Girl Power, som Alfamannen är olyckligt kär i. Girl Power har en wurm för Kapten Markatta som Alfamannen avskyr.

Här finns också Radiohead, han är elastisk, han kan tänja ut sig själv hur långt som helst.

Vi möter också Elektricia, Mikropojken, Kaninmannen och andra. Samt de energiska agenterna från IDPE, den interdimensionella polisenheten.

När detta album startar har klassen just gått ut gymnasiet. Studentens lyckliga dar är förbi. Nu börjar livet för de nyutexaminerade.

Det borde vara glatt, men oj vad eländigt det artar sig. Tjejerna lider av oönskad graviditet allihop och Alfamannen har ställt till det så illa att självmord framstår som den enda utvägen.

Vad han inte vet är att situationen i själva verket är mycket, mycket värre än vad han nånsin kunnat föreställa sig, ja TUSEN gånger värre...