Brottsoffret står i dag i centrum för kriminalpolitiken i Sverige. Frågan om brottsoffret har på bara ett par decennier vuxit sig stark i både debatt och lagstiftning. Frågan har drivits fram från olika håll och med olika utgångspunkter: välfärdsstatens omsorg om de utsatta, ett ökat värnande av den personliga integriteten, hänvisningar till mänskliga rättigheter, krav på jämställdhet mellan kvinnor och män, en önskan om upprättelse för brottsoffret och så vidare. Den mycket rimliga strävan att minska antalet människor som blir utsatta för brott liksom att utveckla stöd till dem som blivit utsatta riskerar dock att komma i konflikt med andra värden. Avvägningar måste göras i förhållande till intressen hos förövare och stat/samhälle. I denna antologi har jurister, samhällsvetare och historiker från Sverige och övriga Norden lämnat bidrag till frågan hur brottsoffrets situation ska kunna förbättras med bibehållen hänsyn till rättsstatliga och andra intressen. Bidragen behandlar bland annat brottsoffrets historiska utveckling och framväxt som offentlig fråga, empiriska undersökningar av brottsoffrets möte med rättsväsendet, möjligheterna att genom lagstiftning minska utsattheten för brott och förbättra förhållandena för brottsoffret, och möjliga förändringar av själva rättsprocessen. Bidragen, som har en tydligt konkret inriktning, kan rekommenderas till jurister och samhällsvetare, såväl praktiskt verksamma som verksamma vid högskolor och universitet.