Främjar den högre utbildningen i Sveriges den ekonomiska utvecklingen?Sverige har aldrig haft så många högutbildade i arbetskraften som idag, men arbetsmarknaden fungerar allt sämre. Frågan är vilka ekonomiska utfall högskoleexpansionen har bidragit till.Slutsatser är att högre utbildning i Sverige inte främjar ekonomisk utveckling och välfärd. Det som bestämmer studenternas val och lärosätenas utformning av utbildningar anpassas inte efter behoven på arbetsmarknaden.Utbildning är kostnadsfri för studerande och finansieras via skatteuttag, samtidigt som utbildningspremien och den privatekonomiska avkastningen, tillhör världens lägsta.Detta bidrar inte till att lösa matchningsproblem på arbetsmarknaden. Istället finns en risk att utbildning ses som konsumtion snarare än investering i kunskap.Resultatet riskerar bli en högskola som går i otakt med det omgivande samhället och framförallt näringslivet.Lars Pettersson, ek. dr är Associate Dean of Faculty vid Internationella Handelshögskolan i Jönköping.Johan Eklund är professor i nationalekonomi vid Internationella Handelshögskolan i Jönköping, samt vd för Entreprenörskapsforum.