Röd drake

När Krimkriget rasar som våldsammast tjänstgör den unge Leo Tolstoj som officer i det belägrade Sevastopol. Omkring honom finns kanonelden, de överfulla fältsjukhusen och soldater som ena stunden skämtar och grälar och i nästa går mot en nästan säker död. Ur dessa erfarenheter växer tre berättelser fram: Sevastopol i december 1854, Sevastopol i maj 1855 och Sevastopol i augusti 1855.

Tolstoj skildrar kriget på nära håll och utan hjältegloria. Mod och självuppoffring finns sida vid sida med rädsla, fåfänga, förvirring och slump. Blicken rör sig mellan befäl och meniga, mellan vardagens små bestyr och det plötsliga våld som på några sekunder kan förändra allt.

Sevastopolberättelserna skrevs medan kriget ännu pågick och hör till Tolstojs tidigaste stora litterära framgångar. Här tar det berättande form som senare skulle prägla Krig och fred: misstron mot de stora heroiska förklaringarna och den osentimentala uppmärksamheten på hur människor faktiskt tänker och handlar mitt i historien.

I översättning av Ellen Wester.

LEO TOLSTOJ [1828–1910] var en rysk författare och en av världslitteraturens stora romanförfattare. Han deltog som officer i Krimkriget innan han ägnade sig helt åt litteraturen. Bland hans främsta verk finns Krig och fred, Anna Karenina och Ivan Iljitjs död.