Exile

Patricia Kopatchinskaja tolkar tonsättare som till stor del tvingades fly sina hemländer: Ivan Wyschnegradsky sökte skydd i Paris 1920, Andrzej Panufnik lämnade Polen 1954, Alfred Schnittke bosatte sig i Hamburg 1990, Eugène Ysaÿe flydde till USA på grund av första världskriget, och Franz Schubert vars "inre exil" är påtaglig i hans musik. Kopatchinskaja frågar sig om exil enbart innebär smärta och isolering, eller om det även kan fungera som inspirationskälla?